Saker som jag tar för givet , del 1: Jättebetongkrukorna knökfulla med Flitiga Lisor

Idag insåg jag att kommunens pyntavdelning absolut borde få mer cred. Jag hade en stund över och parkerade bilen vid Skräcklan (park med panoramautsikt över Vänern - sjukt vackert) och när jag sitter där och insuper atmosfären ser jag en liten lastbil komma farande tätt följt av en liten truck. Eftersom jag redan kollat på den vackra utsikten och en och annan tant med hund en stund tittar jag nyfiket på vad lastbilen och trucken har för sig.

Lastbilen visar sig vara lastad med de där jättebetongkrukorna knökfulla med blommor som brukar stå strategiskt utplacerade längs olika promenadstråk i stan. Och truckens uppgift är att lyfta ner krukorna och ställa dem på rätt ställe. Coolt. Här sitter jag och bevittnar kommunens pyntarbetare in action. Att det faktiskt är ett gäng som varje år ser till att krukorna kommer ut - det är sådant som jag inte tänker på så ofta (eh, inte alls.) Och nu när jag tänker på det så tycker jag att det känns riktigt fint att pyntet prioriteras. För precis som med livet i övrigt så vore gatorna fan så mycket gråare utan garnityr.